Jag står där på balkongen en sen fredagkväll. Stjärnklar himmel och luften känns sval.
"En bra början av en underbar vår!"

Alla har gått in men jag står kvar.
Jag står där ensam ett tag med min djävulska pinne i vänster handen. Allt känns underbart!
Tystanden där ute är rofull .. På samma gång hör jag dunkande musik från lägenheten som gör mig glad! 
Plötsligt, mitt uppe i tystnaden väller alla känslor fram. Jag börjar tänka på det förflutna.
Precis allt jag har varit med om dyker upp i huvudet, jag blir varm i hela kroppen!
Både glad & ledsen på samma gång. Jag känner hur tårarna tränger fram under ögonlocken,
men lyckas hålla tillbaka dem.

Cirka 5 minuter senare går jag in. Jag möts av glatt folk som dansar och skrattar!
Jag är bland de yngsta på festen, men vad gör det?

Det enda jag känner är .. Jag lever.